Häromdagen var Carl och hans mamma Lina här och lekte med oss. Vi lyckades rymma undan regnskuren så det blev lekande i trädgårdföreningen, kanske Sveriges vackraste park.
Carl var lika förtjust i gungandet som jag. Efter mycket bus gick vi hem för att ha kafferep vid mitt nya bord.
Tack snälla mamma å pappa för ni köpte bordet och kaffeservisen.Alla som känner mig vet att jag älskar mat. Nu visar det sig att även min docka Sara älskar att äta, eller dricka kaffe kanske jag ska säga. Hon gapar gladeligen när jag matar henne.
Nallen å andra sidan är inte så sugen på kaffe utan han får härliga pussar istället. Och det är ju snäppet bättre än kaffe!
Nu har jag lärt mig ännu fler ord. Jag kan ryta som ett lejon, låta tick tack precis som klockan och så kan jag säga Laila, det heter min farmor.
Nu måste jag dammsuga för snart kommer min polare Elliot med föräldrar.
Kram från en semestertjej
1 kommentar:
Ja du Tindra att kunna ryta som ett lejon är en härlig känsla tycker jag! Du är en språkbegåvad tjej som borde dela med dig ännu mer... eller varför inte lära oss andra? Till hösten när vi alla går på dagis så kanske lekträffarna blir ännu babbligare;-)
Fortsätt att njuta av semestern!
Kram Noah
Skicka en kommentar